Vad är ett excellent kluster?

För ett antal år sedan blev jag rekryterad till MIT för att jobba på ett helgalet projekt; att leverera biologiska läkemedel genom sväljbara nålinjektioner i mag-tarmkanalen. Det hela sponsrades av Novo Nordisk i Danmark, och insulin var proteinet som skulle levereras. Jag tyckte alltid att det var lite lustigt att jag som svensk skickades till andra sidan Atlanten för att jobba med att leverera danskt insulin oralt.

Niclas Roxhed, Professor i biomedicinska mikrosystem vid KTH, föreståndare på MedTechLabs

Nu har jag förstås insett att insulin bara var ett modelläkemedel, och att det riktigt stora handlade om övervikt. Novo Nordisk visste naturligtvis redan då att semaglutid skulle bli en riktig hit. Ett piller som gör att man går ner i vikt utan större biverkningar är förmodligen århundradets läkemedel.

Platsen varifrån jag gjorde det här var Kendall Square. Det är det lilla område (ca 1 km x 1 km) som inhägnas av Charles River i söder, MIT:s campus i väst, motorväg 93 i öst och Cambridge Street i norr. Precis över bron ligger det världsledande sjukhuset MGH och Bostons innerstad, och lite längre upp åt nordväst ligger Harvards campus. Mitt labb låg precis i hjärtat av Kendall Square med ingång snett emot tunnelbanan. På 80-talet var den här lätt bisarra miljön med gamla lagerlokaler, MIT:s pulserande miljö blandad med hippa matställen och alla ledande läkemedelsbolag, ett riktigt nergånget ställe där få ville vara. Nu är det dock världens främsta life science-kluster – med mer innovation och nobelpristagare än någon annanstans i världen.

Att vara där får en onekligen att känna att man ”är där det händer”. Gratisbussar mellan Harvards sjukhusområde och Kendall Square åker runt med reklam från läkemedelsbolaget Takeda där det står ”We aspire to cure cancer”. Det är förstås lite naivt – men det sätter ändå en ton. Ekosystemet är myllrande: ena dagen lyssna på vad ett läkemedelsbolag ser som framtidsområden, andra dagen besök av den legendariske Flagship Pioneering-grundaren Noubar Afeyan, tredje dagen pitchevent inför riskkapitalbolag för ett bolag jag startade. Folk rör sig gränslöst mellan campus, inkubatorer, föreläsningar och företagen. Folk blandas och byter jobb stup i kvarten – det fertiliserar naturligtvis något enormt.

Så vad är det då som krävs för att få till en sådan miljö?

Nummer 1 är människorna. Först och främst är det förstås en sorts kritisk massa av människor som krävs. Miljön måste vara levande - restauranger och kulturinslag är centralt annars åker alla hem efter jobbet. Sen så är det vad människorna tar med sig. Alla har unika kompetenser, många är högutbildade och en stor andel är disputerade med specialistkunskaper, men också väldigt många drivna unga människor, studenter som är lättrörliga och vågar prova på något nytt, och sedan entreprenörer som har siktet inställt på att bygga upp ny verksamhet.

En annan viktig komponent är företagen. Deras närvaro ger stadga – det ger guidning och styrning mot relevanta utmaningar och dess personal bygger på basen av kompetens i klustret. De balanserar och nyanserar de naiva strömningar som finns kring universiteten. Viktiga frågor som rör utmaningar och teknikskiften framåt kan diskuteras ad-hoc, på luncher och under After work-event.

Sist men inte minst är kapitalet. Att riskkapitalister fiskar i en sådan miljön är helt naturligt men även att storföretagens VC-armar eller dess experimentella bluesky-forskning (så som i mitt fall) finns där är viktigt – de ger kapitalinjektioner och längre finansiering. Detta stimulerar i sin tur nya människor (som i mitt fall) att flytta dit och komma med nya idéer och perspektiv. Kapitalet bär så att säga upp klustret från grunden och får det att bli långsiktigt hållbart.

Vi har liknande förutsättningar i Hagastaden. KI:s campus ligger mitt i och KTH:s huvudcampus en kort bit därifrån men med många från KTH lokaliserade vid SciLifeLab längre ner på Solnavägen. Karolinska Universitetssjukhuset tronar som kyrkan i byn och erbjuder förutsättningar för både pre-klinisk och klinisk testning vilket är avgörande för utveckling. Många life science-bolag har nu flyttat till Hagastaden men en del nyckelspelare saknas. Det är viktigt att företagens innovationsavdelningar är närvarande. De är dessa som tittar 10 år framåt och kan vara katalysatorer åt det akademiska ekosystemet.

En unik aktör i en nordiskt life science-kontext är Novo Nordisk A/S. Dess ägare Novo Nordisk Fonden är numera världens största filantropiska stiftelse med över 1000 miljarder (!) i stiftelsekapital. Stiftelsens syfte är stödja forskning inom fysiologi och har av naturliga skäl alltid haft ett särskilt fokus på Danmark. I internationell konkurrens är Danmark dock för litet och Stockholm, speciellt Karolinska Institutet, är naturliga parter för att driva excellent forskning inom stiftelsens fokusområde. I detta hänseende är bolaget Novo Nordisk A/S extremt viktigt. Som jag nämnde tidigare är bolagens frågeställningar och relevans många gånger drivande i akademins idéarbete. Precis som Novo Nordisk A/S har ett innovationskontor på Kendall Square bör de också ha ett i Hagastaden. Det är ömsesidigt bra, bolaget får bättre insyn i aktiviteter som pågår i Stockholm och får möjlighet att påverka, samtidigt gör det Stockholm mer relevant for Novo Nordisk Fonden. Redan nu är vissa utlysningar öppna för nordiska forskare, och ett stärkt dansk-svenskt band inom life science kommer ytterligare att driva på för mer investeringar av fonden.

Investeringar och kapital är en hörnsten i ett myllrande kluster. Även om det inte är särskilt långt mellan Hagastaden och Stureplan, så är det en enorm fördel att kapitalet kommer närmare. Flagship Pioneering sitter direkt vid Kendall Square, det ger förutsättningar att snabbt fånga upp lovande idéer såsom fallet med vaccinbolaget Moderna, som startades av professorer på Harvard och MIT med stark backning av riskkapital. Vi har samma förutsättningar i Stockholm.